Valborg 2009

Åkte tidigt från jobbet, hade gjort upp med Jenny att hon skulle svänga förbi hemma hos mig vid fyra. Och mycket riktigt, vid fyrasnåret ringde hon och meddelade att hon var på väg, varpå jag kånkade ned alla mina prylar på gården. Emma packade in katten och sen var det bara att vänta i solen i några minuter – trodde jag.

Efter kanske 10-15 minuter ringde Jenny och frågade om hon inte åkt för långt om hon kommit till Häggvik, vilken hon naturligtvis hade, och vi hann knappt lägga på innan hon ringde igen och meddelade att det nog skulle ta lite tid innan hon dök upp, hennes gamla Citroën startade nämligen inte. Så medan Jenny jagade startkablar gick solen ned bakom miljonprogramshusen i Husby, jag började frysa lite lätt och Adam jamade. Efter en stund försökte jag dämpa tristessen med en glass, vilket iofs. var gott men det kylde även ned mig ytterligare men så kom jag på att jag hade min GW-deckare i en av mina påsar. Efter ett par sidor ringde Jenny igen – bilen startade inte! Det var bara att ställa in resan. Besviken och frusen började jag bära tillbaka all packning till huset och hissen, men väl inne i hissen ringde så Jenny igen – hon och hennes mamma hade puttat igång bilen! Jag tryckte genast på nödstopp, packade ur alla grejer ur hissen igen och plockade återigen upp GW. Jag hann dock bara läsa ett par stycken till innan jag hörde Citroënen brumma.

Jennys fina Citroën, här på macken utanför Uppsala

Fort in med stereon, dassitsen, diskbaljor, katt och allt annat, för nu ville vi båda iväg, klockan var en bra bit över fem. Men, bilen startade inte! Som tur är så väger inte en gammal 2CV:a så mycket så det var bara att putta igång den igen. Dessvärre var det uppförsbacke men jag fick lite hjälp av glad granne och sen var vi på väg.

Det blev två stopp i Uppsala för matinköp och tankning och således två ingångputtningar till innan vi äntligen var framme på Rosendal. Adam, som klagojamat i sin lilla bur, fick äntligen komma ut och Jenny gick husesyn. Sedan var det dags att testa den nya nyckeln. Och visst gick den in i låset, men när jag skulle vrida om var det stopp. Helvete! Men efter lirkande, och efter att jag plockat bort två de andra låsen och gett dörren en lite knuff gick den upp. Och ja, uthuset var lika välutrustat som jag mindes det. Nöjda kunde vi nu fokusera på middagen.

Under middagen installerades stereon lite provisoriskt i Stringhyllan och sen flöt kvällen på med middag, Nick Cave, snack, stearinljus, tältsäng, idéhistoria för Jenny och för mig lite GW och sen mer snack innan vi somnade. Utan Eld.

Sen kväll på Rosendal